Denna veckan...

Har varit jobbig. Men inte bara jobbigt utan även otroligt fin... Har varit på begravning för min kära arbetskamrat som gick bort efter att hon kämpat emot cancern hon hade i sin kropp. Det var den finaste begravning jag varit på.

Till dig J, DU var en av de starkaste och godhjärtade människor jag har fått möjligheten att lära känna. Saknaden är stor, samtidigt som jag försöker minnas det roliga, precis som du ville. Har fortfarande svårt att förstå att du är borta... Längtar efter att få se din lilla krabat, som du sa "han kommer få er att skratta".
Jag kommer leva mitt liv fullt ut, för jag vet att du vill det. Varje dag jag går upp och har ont tänker jag på dig, jag är så tacksam över att jag får gå upp ur sängen varje morgon!
Du kämpade ända in i det sista, brydde dig fortfarande om hur andra mår även när du själv var så dålig så du knappt kunde prata.
Sms:et du skickade efter att vi var hos dig har jag sparat men vill även skriva det här för att minnas : "De va roligt att träffas idag, hoppas ni har förståelse för att jag inte var social. De va bara kul och få se er en sväng. Kram J"

När jag fick det grät jag, så sjuk och så mån om alla andra... Jag ska försöka att blicka framåt och se det ljusa, jag vet att du är med oss.

VILA I FRID.

Jag är tacksam att jag har familj, släkt, vänner som finns runt mig. Vill bara säga att jag älskar er otroligt mycket. Har insett att jag måste säga /visa vad jag känner för livet är inte evigt!!

"Lev som om varje dag vore den sista"


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0